26 december 2008
Juldagsafton så. Kvällen då ungdomar går man ur huse för att unisont bli onyktra, festa i glada vänners lag och förhoppningsvis träffa lite gamla klasskamrater, eller bara gamla kamrater, på ett ställe man betalat hundralappar för att få komma in på.
Undertecknad var inget undantag, förutom biten med att betala hundralappar för att komma in på ett ställe där folk bara trängs och köerna till baren är så långa att man hinner bli nykter innan man lyckats beställa sin svindyra öl.
De tillfällen då det kunde skita sig under kvällen, gjorde det också det.
Till en början var tid för sammanstrålning satt till halv sju, men lite halv förutseende och mycket halvt med ambitionen att inte vara alltför tidig anlände jag vid tjugo i sju. Logistiken som nämnts tidigare löstes förresten genom en taxifärd med Taxi K-E Willsund, extremt tacksam lösning.
De övriga tre herrarna, värden K, delegat L och min kontaktperson C, anlände till slut strax efter sju, då jag hunnit börja gå fram och tillbaka längs gatan för att hålla värmen uppe.
Men - bajs inträffar, som de säger.
I sina famnar bar herrarna ett Guitar Hero World Tour - gitarrer, trumset och mikrofon, vilket skulle skänka oss stort nöje under kvällen som låg framför oss.
Bland det absolut första som hände när vi kom in i lägenheten, efter det självklara att lägga ölen på kylning på balkongen, var att K satt in skivan i XBOX-konsolen samtidigt som han avsåg koppla in en av gitarrerna på konsolens baksida. Denna manöver erfordrade att konsolen lyftes ur tv-möbeln och lutades framåt. Vittnen som närvarade och hade uppmärksamheten på sin sida, det vill säga samtliga utom undertecknad, kunde i efterhand vittna om ljudet av en såg eller slipklinga då skivan träffade något mekaniskt i konsolen. Skivan, när den matades ut, var nu besmyckad med hårda repor i en bana runt skivans mitt, ett par-tre millimeter brett, och totalt obrukbar.
Livet.
Samtidigt blickade vi framåt och planerade att gå till Söderport och skaffa stämplar så att vi kunde återvända till K, arbeta på vår onykterhet och sedan återanlända till Söderport när tiden var rätt.
Eftersom syster min har reguljära Guitar Hero 3, beslöt vi oss att ta vägen förbi henne och låna hennes spel.
Den efterföljande insikten att hon faktiskt har det till Wii och inte XBOX blev därför kvällens tredje nederlag.
Promenaden till Söderport var inte särskilt lång men väl kall, och till protokollet hör att underteckad var ensam om att ej vara beväpnad med huvudbonad. Kallllllt.
Väl framme vid Söderport visade det sig att stället redan var fullt, detta trots att klockan inte var mer än en kvart över åtta.
Vi tog istället sikte på Byttan, vilket ligger i stadsparken några hundra meter från Söderport. Slut på biljetter.
Das Leben.
Så återvände vi efter våra tappra försök att säkra en kväll på kalmaritisk jaktmark, och tog istället tag i K:s konsol och spel, men då spelmässigt och inte handgripligen.
Boxningen gick sådär, men jag misströstar ej i och med min debut i ringen.
Därefter kom kvällens höjdpunkt,
Buzz, till Playstation 2. Envar fick en sladdbunden kontroll med stor röd knapp för att svara och fyra knappar för att välja svarsalternativ. Temat var musik och spelet var klockrent. Det gick rentav bra periodvis.
Efter Buzz var det till slut dags att helt och hållet kasta stoltheten över balkongräcket och ta ton till Singstar med ABBA-låtar.
Oh. My. God.
Jag som trodde att jag var tonsäker.
Ansvaret låter jag vila på två stadiga pelare, mina öl och värdens Skåne i nubbeformat.
Kvällen avslutades med en lång och kall promenad in till stationen, jag för att ta nattbussen hem, herrarna K och C för att investera i kebabtallrik vid Centralgrillen.
Bussen hanns med och jag lyckades sedvanligt att somna till längs färden, men också sedvanligt vakna till innan det var dags att kliva av vid hållplats Vickleby Kyrka.
Att en kväll kan ha så många nederlag som avlöser varandra är fortfarande svårt att greppa, men det hela sammantaget, fram till jag började bli trött nån halvtimme innan det var dags att gå till bussen, kan summeras som en bra kväll i god anda och mycket gott folk, det ringa antalet till trots.
25 december 2008
Juldagen så. En av årets främsta slappardagar, om det inte vore för att man har planer på att socialisera sig ikväll och därmed måste koordinera transporten med en större ansträngning än man egentligen borde. Med Kalmar Länstrafiks tidtabell för dagen måste man nämligen välja mellan att vara inne i Kalmar 16:35 eller 21:10. Inget däremellan. Skitbra.
Bland dagens tråkigare nyheter är skottdramat vid Casino Cosmopol i Stockholm, kvarteret innan "mitt" hotell Comfort Hotel vid Kungsbron. Tur att man inte jobbar över julen.
TT låter också meddela att pakistanska talibaner förbjudit flickor att gå i skolan och hotar att döda studenter av det kvinliga könet. Verkligen moget, packet i stan. (
http://wwwc.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,70874825_852_... )