» Inlägg under Allmänt
27 februari 2010
Ze Klomp
Var precis ute på De Klomp en sväng för en öl respektive cider (7,5-procentig som till 75 procent smakade vin) samt lite tilltugg. Mysigt, och De Klomp-atmosfären är intressant. Dels det faktum att de aldrig spelar någon musik därinne, och ikväll dels paret som satt ett par meter ifrån och nästan säkert var på sin första date. Små trevande på varandras ben, handkontakt då och då och ibland rentav etablerad handhållning. Mycket fascinerande tyckte vi.Och även om målsättningen var att ta en sväng på stan ikväll, så var vi hemma igen inom ett par timmar, retirerade för kvällen och redo att insupa en liten stunds kvällsro i hemmet innan sömnen ska få göra sin verkan. Jag får skylla på mina grå tinningar, som jag ikväll har fått inse är faktum jag inte längre kan förneka.
27 februari 2010
Rubrikernas återkomst
Så var det dags för återintroduktion av rubriker här på bloggen. Inte för att det spelar så stor roll, jag skriver sällan, så folk läser den än mer sällan, men ändå.4 januari 2010
Post-jul
Hög tid för bloggande här. Sista dagarna innan jag börjar jobba igen efter juluppehållet på två och en halv vecka. Självfallet har jag blivit förkyld, tror det är nån kombination av kylan som var i lägenheten (runt 17 grader innan hyresvärdens fixare dök upp och skruvade) och fenomenet att man blir förkyld när man väl sätter sig ner och tar det lugnt några dagar.Satt uppe sent inatt och mekade med GPS-siten, delar av resultatet kan ses på http://gps.johnwillsund.se/.
Svårt att sova i morse också, delvis förkylningens fel. Blev MTVs Full Tilt Poker-program och lite godis på morgonkvisten innan jag lyckades somna om igen.
6 oktober 2009
17:37
Så att ehh... Jag tänker inte skriva att jag borde skriva här oftare idag, bara skriva på lite.Blev rätt sugen på Ubuntu idag igen, vet inte riktigt varför. Vore kul att lära sig mer Linux någon gång, och även om det låter lamt att välja en release som är så busenkelt att slänga in, är det i alla fall bekvämt att inte behöva ta flera steg på en gång.
Hade ett par saker jag skulle skriva om idag, men de har totalt försvunnit. Återkommer med dem gissningsvis. Au revoir.
9 maj 2009
Afterwork-lod
Dåså, mitt uppe i någon form av afterwork-lod nu, lördag till trots.Idag är nämligen dagen då T. Ingenjöransson flyttar till Linköping, varför undertecknad funnits till hands för bärande av diverse artiklar som kan finnas i ett hushåll. Packandet resulterade i två fulla lass - ypperligt smidigt och snabbt gjort med fyra-fem personer sysselsatta. Jag hoppas verkligen att min flytt om sisådär två månader blir lika smidig.
5 maj 2009
Att göra-lista?
Hmm, börjar det bli dags för en att göra-lista här på sidan månne? Senaste tillskottet är - inte helt oväntat för den insnöade - wap-gränssnitt.4 maj 2009
Lottköpardags!
För fem dagar sedan, i onsdags, gick jag på bussen som vanligt och arbetsdagen fortlöpte likaså, fram till det ögonblick det var dags att bryta upp i förtid för att bege sig till go-cartbanan vid motorstadion i Sviestad.Just i den stunden, då marginalen redan var påtummad och stressen steg, tycktes det omöjligt att hitta plånboken. Jag irrade runt vid arbetsplatsen i fem-sju minuter utan minsta framgång, varpå Marcus, som redan väntade med tre andra kollegor i bilen, lät meddela att de lägger ut för mig så länge. Aftonen var räddad!
På kvällen spärrade jag FirstCard-kortet och dagen efter bankkort och ICA-kort. ICA-kortet kan tyckas löjligt, men för första gången sedan i vintras satte jag över 1500 riksdaler, veckan innan. Typiskt.
Ingenjöransson ställde upp som pengatvätt och lät ta ut en mängd kontanter mot överflytt internetledes, och helgen var plötsligt räddad.
För timingen kunde bara ha varit marginellt sämre; bara att ha förlorat plånboken dagen efter, då jag satte mig på bussen med destination Halmstad, kunde ha varit värre.
Nu spolar vi fram knappa fem dygn och jag kliver på bussen igen. Fortfarande plånbokslös och med nyköpt Periodkort Express. Sätter mig på samma säte där jag och Tommy satt på onsdagmorgonen. Ställer ner väskan och kollar under sätet. Och kollar mellan sätena.
Bingo.
Där, mellan sätena där jag suttit fem dygn tidigare låg min plånbok. Och inte nog med att den låg där - den tycktes fullkomlligt orörd då kontanter, biocheck, kontokort och körkort fortfarande fanns på plats.
Jag borde gå och köpa lott sen!
...Efter att jag tagit itu med den förbannade deklarationen.
11 januari 2009
Kort och koncist
(Woho, allitteration och tautologi på en och samma gång.)Det har varit ganska tyst här den senaste veckan. I och för sig nämnde jag att det skulle bli skrivtorka fram till semestern, men jag har faktiskt suttit och försökt formulera mig. Orden har bara inte fallit på plats på ett tillfredsställande sätt. Ofta kommer jag så långt (ehm, kort...) att jag formulerar rubriken eller den inledande meningen i tanken, men inget mer. Högst ointressant läsning med andra ord.
Nej, anledningen till att jag skriver några rader är egentligen bara funderingen att börja köra med datum i stället för rubriker, lite som en dagbok med förskrivna dagar och månader. Detta inlägg bör därmed ses som en parentes, en liten post-it till mig själv för framtida uppföljning. Så håll ut, kära och okära läsare, fortsättning följer...
1 november 2008
Lördagförmiddag
Lördagförmiddag igen. Underbart.Större delen av helgen ligger fortfarande framför en som en stor vit tavelduk, redo att färgas av frihetens och äventyrens rika färger.
Nu är dock vissa av färgerna redan kända. Karin, min kära granne från tiden på Dalkarlen, är i stan i sisådär ett dygn och kommer att tillägnas minst en fikastund. I afton är det också dags för Quantum of Solace med de båda opponeringsoffren Sten och Magnus.
Jag funderar på om det inte är dags att färglägga KNS på nytt. Jag har färgerna framför mig, men tycker att de känns så bekanta. Vore olustigt att plagiera någon utan att göra det helt medvetet... Återstå att se gör det hur som helst.
11 oktober 2008
Några ord för ovanlighetens skull
Dagen då jag mer frekvent ägnar tid åt att plita ner mina tankar och gärningar här rycker allt närmare, men tills dess tar jag tillfälle att summera första hälften av helgen.Det blev ingen 15-buss mot stationen för att ta pendeln hem igår. Någonstans under dagen påstöttes patrull som orsakade stopp i senare delar av den dagliga utvecklingsprocessen, vilket tvingade oss att felsöka, bolla idéer, slå våra kloka huvuden med kännedom om systemet samman och lösa problemet. Arbetet är så mycket bättre när man jobbar med intelligenta, logiska och väl kommunicerande människor. Vissa dagar gillar jag mitt jobb lite extra, patrull till trots. Men samtidigt, hur mycket skulle man utvecklas om man aldrig mötte utmaningar?
På kvällen blev det en sällsynt bra Alaska pollock-svamp-purjolök-tomat-och lite till-lagning, hungern steg för var tugga och det kändes snart som att jag inte hade ätit mat på en vecka. Sjukt nöjd.
Någonstans i kombinationen mat, öl och Idol flyttade jag även den lilla hyllan så att den numera står intill den större, samt flyttade över dörrarna till nedre hälften av stora hyllan. Mycket bättre - även om man nu kan konstatera att den lilla hyllan håller väldigt få saker på sina tre hyllor. Lite senare avhandlades ett sedvanligt trevligt samtal med fröken Imsi, överlappandes halva promenaden till Donken för att möta upp TG, återvändandes från Sweden Rock-kryssningen. Den senare var fortfarande full och glad, men gladare blev nog ändå undertecknad då jag delgavs Sigges nya alias, Öwert Siwholm. Jag fick till slut ont i magen och var nära tårar av garv, och plötsligt var det inte längre apungarna som hördes mest i lokalen. Fantastisk humor.
Hemma igen ringde jag Mimmi för runda av samtalet innan och säga god natt. Tanken till trots slutade vi prata efter 2:45: och klockan hade hunnit bli kvart i två. Jag som skulle upp lagom tidigt.
Det var därför ingen överraskning att jag vaknade vid halv elva-tiden i morse, småirriterad över att vakna sent men samtidigt väl medveten om att det lätt var värt det. Wahlbecks mattor fick sig till slut ännu ett besök, denna gång beväpnad med referensmateriel i form av ena soffkudden. Efter lång väntan och kort biträdeskontakt ringer de i mitten av veckan då ett stycke matta dyker upp. Till låns till en början, grymt schyst. De behöver ändå ha en själva var skälet, och det upplägget är ju svårt att tacka nej till.
Jag glömde givetvis köpa brandsläckaren hos Clas, denna dag då jag skulle vara proaktiv. Dock kom jag ihåg hållarna för persiennsnören och vreden, samt 30-minuterstimern. Timern verkar dock ha seriösa problem, drar man ur den och sätter i den igen så låser den sig med displayen uppfuckad, och stoppknappen är vansinnigt svår att få fungerande. Denna knapp som borde var den allra bäst fungerande på en produkt framtagen för att öka säkerheten i hemmet. Det blir därför ett återbesök imorgon, likt det förra helgen då lampan jag köpte i samma butik hade en felfungernade strömvippa. Varför ska det vara så svårt att tillverkar bra prylar?
Hursomhelst, det här inlägget blev något väldigt påminnande om de jag förbannade i ett av samtalen igår, de som skrivs likt "Idag gjorde jag det här, sen gjorde jag det där, sen gick jag dit, där gjorde jag det, sen gick jag vidare dit, och ...", vilket jag får be om överseende med. Jag ska bli bättre på att sålla, men skulle samtidigt kunna fylla ut så mycket mer med de små bryderierna i var stund. Vi undviker det tycker jag.
28 september 2008
D.J.S.
Idag blev så den dag då jag till slut köpte mig den lycka jag saknat i veckor. Av någon anledning ignorerade jag Musikbörsens sida med begagnat och beslutet togs hastigt när jag hittade en Korg 01/W därpå, liggandes i Linköpingsbutiken.Till mitt stora förtret dröjde det ett åttatal minuter över tio innan deras förbannade telefonsvarare slutade upplysa om att öppettiden för dagen var kl 10-14, varpå signalen gick fram. Konsekvensen blev en delvis småjoggande transport till Resecentrum för att hinna med pendeln 10:32. Inte bra alls när man fortfarande är förkyld.
Ännu sämre när pendeln egentligen gick en halvtimme senare och jag fick sitta svettig och vänta utan nytta. Eller jo, jag slapp göra det på pendeln i och för sig.
Synthen var något mer sliten än jag tänkte mig, men dess ljud var desto bättre. Bra mycket klarare och brusfriare än den Roland D-20 jag tittade på i en musikaffär här i närheten. Underbart. Därpå transport hem medelst pendel och sedan buss 113 för att spara på krafterna.
Mellan min hållplats och den dessförinnan dunsade det till en bit bak i bussen och den ene av de två a-lagarna som klev på vid norrtull brölade till den andra: "Öhh! Där kan du ju inte ligga!". Den sistnämnda ligger i mittgången och rör sig inte ur fläcken under den korta stund jag tittade bakåt. Uppmärksamhet påkallades från chauffören som under ett kort stopp gjorde ett anrop över radion och satte bussen i vidare rullning för att släppa av mig. På väg bort till den lokala Musikbörsen för att köpa stativet tog jag vägen uppför backen igen och konstaterade att bussen var borta. Skönt.
Stativet kostade 295 riksdaler, överkomligt även om det kändes som att det bågnade under den något tunga synthen.
Vägen hem blev densamma som på ditvägen, och vid Söder tull ser jag två bussar ståendes längs med perrongen och där framför en polisbil. Sweet. Hoppas konsekvensen av packets handlande blev kostsamt, även om förhoppningen i realiteten är blygsam.
Förkylningen har avtagit under dagen och nu plågas jag mest av en ihärdig bidoft som förföljer mig, oklart om dess ursprung kan härröras till förkylningen eller mitt återkommande problem med stickande bidofter som kan sitta i i en hel dag.
Det var ett jäkla drag på stan ikväll. Mina fötter, beväpnade med de svårt tilltygade svarta dojjorna, fick ta mig till Kungsgatan för akut inköp av pringles och en fototidning.
En sån här kväll man verkligen inte borde gå ut.
Man blir bara olycklig.
En, två, tre... fyra kanske. Tätt påföljda av en svordom eller åkallan av högre makt.
Livet vinner alltid i slutänden.
Livet får alltid sista ordet.
För stunden konsumerar jag en god gammal vän som rensar skallen och låter en bryta ny mark. De barriärer man bygger naturligt och de samhället fostrat en att bygga.
I kväll har jag som vanligt tanken att jag borde skriva här oftare. Så ofta att jag inte försöker sammanfatta en månad i ett och samma inlägg utan fördela massan i lite mindre portioner. Vi får väl se om det lyckas.
Tanken med denna blogg var från början att fylla det där utrymmet mellan djupa inlägg på en avskärmad community och den smått begränsade texten man kan sätta som personligt meddelande i en väl använd snabbmeddelandeklient.
Nåväl, som sanden genom timglaset är orden i detta inlägg (ja, den associationen var med avsikt) och en kort tids resa har kommit till sitt slut.
Frågor som kvarstår obesvarade är om nästa inlägg kommer att kunna läsas på den reguljära johnwillsund.se eller om Kejsarens nya skrifter även fortsättningsvis får finnas sin plats i mörkret. Som ofta finns många idéer på hur saker kan lösas på teknisk och grafisk front vilket ibland får undertecknad att önska att man var lätt dum i huvudet, levandes i sin lilla värld utan förväntningar på sig själv eller världen runtom sig.
4 maj 2008
Bara ett litet test
Inte för att någon läser bloggen direkt, men, ett av de bästa musikstyckena live: Genesis: Los Endos, från en spelning i Rom 2007.För den otålige brakar allt loss omkring 04:15. Nämnvärt är den inte helt ovanliga konstellationen med Phil Collins och Chester Thompson på varsitt trumset - samtidigt.
22 februari 2008
Ibland
Ibland känner man sig bara tvungen att skriva något. Inte för att det behöver vara något viktigt eller åt det hållet, utan bara några enstaka rader för att hålla bloggen åtminstone nästan levande.Jag har haft flera saker som jag kunnat skriva om de senaste dagarna, demokratiska följder när specifika partier fryses ut och journalister som inte inte funderar på konsekvensen av sina handlanden, för att nämna ett par ämnen.
Men sen tar det stopp. Tankarna finns där som en matt, oslipad sten med potential att få både form och nyanser efter en smula tankefilande, men resan slutar vid den där ostrukturerade ytan.
14 december 2007
Allvarligt talat
Hur kan man heta Henry Potter och samtidigt vilja att folk ska ta en på allvar?http://wwwc.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,70733573_854_...
13 november 2007
no CF
Så var det då dags för säsongspremiär för vinterkängorna och första promenaden på ett bra tag. Kamera och tre objektiv packades i axelväskan innan jag gick ut för att kliva genom det första tunna snötäcket för den kommande vintern. Ner vid järnvägsbanken sågs första tillfället att ta ett foto som med lite tur kunde vara något att behålla. Dock hann jag inte ens lyfta kameran till ögat innan jag upptäckte det ytterst klantiga misstaget. I displayen blinkade no CF för var gång jag tryckte ner avtryckaren, vilket kort och gott betyder att fotografen varit dum nog att gå hemifrån med halva fotoutrustningen utan att sätta ett Compact Flash-kort i kameran.Livet kom ikapp. Som alltid.
Turligen hade jag med mig minstingen i fickan om-utifall-att, vilken fick täcka upp fotobehovet för den här gången. Som tur i oturen dök inte mycket spännande upp längs skogsbanken, Mattssons väg eller bygatan Kanske den där haren då, som plötsligt dök upp till vänster och drog på med motsvarande efterbrännkammare mot skyddet i buskagen en hundra meter bort. Men då hade jag nog ändå inte haft telezoomobjektivet på för att komma tillräckligt nära. Och så var det den där traktorn då då, som av någon anledning var ute och stökade till det på åkern. Kanske är det märkligt för att jag själv är dåligt insatt. Jag låter det vara obesvarat.
12 november 2007
Var mjölken för kall?
Värmde precis tevattnet i mikrovågsugnen på samma sätt som föregående 15 år - cirka två centimeter kvar upp till kanten och två minuter på full effekt. Tepåsen fick sin beskärda del av tidens underdimensionerade kaka, och så blev det mjölkens tur. Nyansen som fram kom gav mig dåliga vibbar, så jag bröt mönstret och smakade av tet direkt. Ljummet. Hur kunde detta misstag ske efter år av praktiserande tevärmning i samma mikrovågsugn? Var mjölken för kall? Eller missade jag en minut när jag efter det misslyckade första försöket nollställde timern och tryckte in tiden igen?Mikrovågornas vägar äro outgrundliga.
19 september 2007
Regn, regn, regn
Det känns som att meterologerna på TV har avlöst varandra i kampen om att visa tjockast, mörkast regnfront den här dagen. Då det bär av mot Stockholm på fredag morgon kl. 06:02, tänkte vi att morgondagen ägnas åt förberedelser i form av packning, mackberedning etc.Dagen att gå på stan och mysa får således infalla idag, men vädret har enbart sett grått och trist ut. Jo men visst, man går ju ändå inomhus rätt mycket men det är ju trevligt om man inte är genomblöt när man väl når Nordstan eller Kompassen.
Sant och riktigt, kl 11:18 slog de första regndropparna mot fönstret som vätter ut mot Gibraltargatan. Det tystnade snart igen, men en titt ut säger bara att vinden bytte riktning en aning och att det än så länge tunna regnet fortfarande faller.
11 september 2007
Lorem ipsum
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.